Igår åkte Hannah på 13 dagars kollo! För oss betyder den platsen så otroligt mycket – det är win-win. Hannah får en välbehövlig paus från allt, men även vi. Vi kan turas om att vara med Linus och att faktiskt få lite egentid. Vi nattar varannan kväll, bara det!

Just nu vaknar Linus av anfall någon gång mellan kl 04-04.40 varje dag och är sedan inte jättesugen på att sova mer. Det blir hårda förhandlingar och om/när jag vinner, är det inte busenkelt att somna om själv. Imorgon ska dosen av nya medicinen höjas. Hoppas detta går över då. Tills dess får jag börja sova middag…

När Linus inte mår så bra och är trött/hjärntrött, vill han vara mer ensam och fastnar ofta i upprepade mönster. Då och då ber han mig artigt men bestämt att ”Sticka” 😀 Det är trist när samspelsbiten backar, men idag hade vi en fin lekstund tillsammans som gjorde mig glad.

Vi lekte en rollek med lego och bilar en lång stund. Linus vill ju gärna spela upp exakt samma scen/lek om och om igen, ganska typiskt vid autism skulle jag tro. Det blir aldrig tråkigt för honom. Han vet exakt vad som ska hända och det älskar han. Favoriten just nu är att vi bygger en biltvätt (så klart!) i lego. Sedan jobbar en legogubbe där och den andra kommer för att lämna in sin bil. Sen går hen för att dricka kaffe och biltvätten startar. Dån kommer hen desperat tillbakaspringande, hen har glömt att stänga fönstret eller att ta bort antennen. Allt spelas upp med STOR inlevelse från oss båda. Och ja, sen fortsätter det så här. Om och om igen. Allt som ska betalas i leken ska kosta 300 kr. Förra veckan när mormor var här hörde jag hur Linus blev frustrerad och ledsen på rummet. Mormor gjorde ju ”fel”, han ville leka den här leken och blev arg för att hon inte förstod. Lite snabba instruktioner från mig, så lekte de fint igen.

Vi fick tips från Hab att följa med i hans lek, men efter en stund försöka ändra lite eller utvidga leken. Jag testade idag och det gick jättebra! Först körde vi några rundor som vanligt, men sen började jag småändra. Till slut kom det in pratande bilar i biltvätten som ville olika saker. Linus spelade mer och mer olika roller. Roligt med ett litet framsteg mitt i bakslaget vi är i just nu.

Om någon såg ett barn och en mamma sitta lite olämpligt till en cykelbana i Malmö idag, så var det vi 🙂 Vi var på väg hem. När vi kommer fram till cykelbanan stannar Linus och börjar upprepa att han ska kolla om det kommer en cykel (fast det inte gjorde det). Sen sätter han sig på sidan av cykelbanan, vägrar komma upp och sätta sig på kanten. Inga ryck och inte så påverkad, men ville absolut inte resa sig. Så där satt vi och tittade på cyklar (och jag hoppades innerligt att alla skulle se oss). Efter 5-7 minuter reser han sig plötsligt och börjar gå hemåt. ”Jag har lite anfall” viskar han och knatar nöjd iväg. Vardag för honom. Inget konstigt. Sen gick vi och spanade på kraschade bilar utanför bilverkstaden på gatan. Ungefär i klass med att ha en djurpark med exotiska djur på sin gata… ;D