Första tiden efter att vi fått diagnosen läste jag inte så mycket. Det är ju så mycket man ”borde” läsa och lära sig, så jag orkade inte ens börja. Logik 🙂 Men nu har jag börjat nosa på det och i måndags var psykologen på förskolan för information.  Mer kunskap gör att jag har börjat förstå olika situationer bättre och kan handla annorlunda.

Vi bör egentligen  alltid ska stanna upp och fråga oss VARFÖR, innan vi reagerar på ett beteende.

För hur ologiskt ett beteende än kan verka, är det ganska logiskt när man tänker efter utifrån hur ett barn med autism tänker och fungerar. Samma uppfostringsmetod som vi haft till Hannah fungerar inte till Linus. Einstein ska ha sagt:
”Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat”.
Så många gånger vi sagt till om samma sak på samma sätt. Förklarat varför det inte är bra att göra på ett visst sätt. Långa utläggningar som blir svåra att ta till sig för honom, förstår vi nu. Nä, om ett sätt inte fungerar – då måste vi klart testa en annan metod.

Jag tänker annorlunda redan till viss del, jag fattar andra beslut. Ett litet vardagsexempel:
Jag har hämtat båda barnen med bilen, de sitter där bak och Linus vill att hans älskade gosdjurskatt ska sitta i mitten med bälte. De har roligt tillsammans hela vägen hem. När jag stannar bilen framför garaget, hoppar Hannah ut och råkar då knäppa upp kattens bälte innan hon sticker iväg. Linus protesterar högljutt, blir så otroligt ledsen och frustrationen växer i raketfart för varje sekund. ”Jag ska ju bara köra in bilen…” börjar jag, men ser sen hans känsla. Jag förstår honom nu. Hade det varit Hannah hade jag antagligen handlat efter ”gnäll leder aldrig till att man får som man vill”. Men nu väljer jag att hoppa ur bilen, in där bak och prånglar på bältet på katten, för att sedan rulla in bilen de två sista metrarna in i garaget. En mycket glad och sprallig Linus lämnar bilen.

Jag har börjat lära mig lite om hur barn med autism tänker och kring kommunikation. Det finns mycket mer att  lära, jag tar små steg i taget. Det är faktiskt ganska fascinerande och intressant. Återkommer med lite tankar kring tänk och kommunikation. Just nu går ögonen i kors och kontaktlinserna har torkat.

Avslutar istället med några positiva saker:
– enligt läkaren är det ingen fara med det förhöjda levervärdet
– Linus är mycket gladare och utvecklas  snabbare sen Levetiracetam sattes ut – helt otroligt charmig <3
– i helgen var vi på två kalas och jag tycker Linus fixade dem riktigt bra, trots mycket folk och stim. Underbart hur han gjorde entré hos kompisen med att glatt utbrista ”Vi krackelerar!”, hur han hjälpte 2-åringen att öppna presenterna (han som inte ville befatta sig med paket sina tre första år) och kolla in den goa hejdå-kramen!

IMG_20150913_171705